Finns det en efterfrågan på fotografier också i framtiden, och hur ser bildjournalistikens framtid ut? Det här diskuterades på ett seminarium som Fimage ordnade. Åsikterna varierar beroende på perspektiv och vilken lins man tittar genom. Där fotograflegenden Tim Page ser försämring, ser fotojournalisten Niklas Meltio möjligheter.
Tim Page är främst känd för de fotografier han tog under kriget i Vietnam på 1960-talet. Han råkade av en slump vara en av de första journalisterna på plats genast i början av kriget. När Vietnamkriget satte igång var han egentligen inte ännu en professionell fotograf, utan en våghalsig 21-åring som råkade vara på rätt plats i rätt tid.
Vietnamkrigets ikoniska fotografier
På 1960-talet såg mediebranschen och den journalistiska rapporteringen helt annorlunda ut. Det fanns färre journalister och färre fotografer som konkurrerade sinsemellan. Dagstidningarna och tidskrifter upplevde sin guldålder. De satt i mediebranschens förarsäte och hade starkare ekonomiska muskler, vilket gjorde att man satsade mycket på stora bildreportage från olika konfliktområden.
Det här var före televisionen tog över som främsta visuella format och långt före internet tog över informationsspridningen. Med tidningar som Life och Time i spetsen fick många av fotografierna från Vietnam stor global synlighet. De låg på otaliga soffbord och kunde köpas i otaliga kiosker och blev på det sättet en del av det kollektiva minnet för en hel generation. Därav blev också fotograferna stora mytomspunna mediestjärnor. Tim Page var en av dem.
Den mytiska krigsfotografen
Berättelserna om allt som Tim Page och hans kolleger var med om under sina år i Vietnam är otaliga. Tim Page blev själv känd för sitt aktiva drogbruk och sin våghalsiga attityd, och fick nästan rockstjärnestatus. Han blev fyra gånger skjuten. Den fjärde och sista gången så allvarligt att han lämnade kriget i Vietnam med ett ordagrant brutet hjärta. Det här var den 19 april 1969 och blev en vändpunkt för hans karriär.
Du tror att du är skottsäker enda tills du blir träffad
- Du tror att du är skottsäker ända tills du blir träffad, och inser hur sårbar och liten du är. Det här ändrar totalt din inställning till att jobba i konfliktområden, konstaterar Tim Page.
De ikoniska fotografierna och den mytiska bilden av den tidens krigsfotografer fortsatte att leva i det kollektiva minnet, inte minst genom alla krigsfilmer som gjordes om Vietnam. Det sägs att Tim Page fungerade som inspiration för skådespelaren Dennis Hoppers karaktär i Francis Ford Coppolas film Apocalypse Now, något Page själv inte riktigt skriver under.
- Mina fotografier användes som grund för filmen och var en klar inspirationskälla för Coppola. Men att Hoppers karaktär i filmen skulle vara jag stämmer inte riktigt. Överlag stämmer inte krigsfilmernas skildringar av Vietnamkriget riktigt med verkligheten. Det var inte så mycket "drugs & rock'n'roll" som de ger sken av. Samtidigt är det svårt att beskriva vad krig är, det är på många sätt så surrealistiskt.
Första kriget i färg
Tim Page hör i dag till de få fotografer från Vietnamkriget som fortfarande är vid liv. Trots att kriget lämnade djupa psykiska och fysiska sår, säger han sig inte vara bitter på vietnameserna.
- Trots att det är snart 50 år sedan Vietnamkriget, lever bilderna starkt kvar i vårt minne. Det var det första kriget med färgfotografier, television och freelancers. Men synen på vad som är ett bra fotografi har ändrats mycket sedan 1960-talet. Då var synen på foton betydligt konservativare. Det accepterades inga suddiga eller skakiga detaljer eller andra konstnärliga element, som i dag anses vara något personligt och autentiskt, konstaterar Page.
Hårdare bud för dagens fotografer
Varför riskera livet i Syrien när ingen är intresserad
Enligt Tim Page har mediebranschen, fotojournalistiken och krigföringen ändrat så mycket att han i dag inte längre skulle välja att vara krigsfotograf.
- Varför riskera livet när ingen är intresserad, frågar han sig med anledning av att fotografierna inte längre får samma ikoniska status samtidigt som krigen till exempel i Syrien blivit allt farligare.
En fotojournalist som är redo att riskera sitt liv för att göra kvalitativa bildreportage från bland annat just Syrien är Niklas Meltio. Det här gör han fast han är medveten om att hans fotografier, även de prisbelönta, inte längre kan uppnå samma ikoniska status eller på samma sätt bli en del av det kollektiva minnet som Tim Pages bilder.
- Jag ser positivt på bildjournalistikens möjligheter i dag. Det finns fortfarande en massa berättelser ute i världen att berätta. Jag bryr mig inte om ingen kommer ihåg mina foton efter min död, men jag är övertygad om att vi krigsfotografer kollektivt kan få till stånd en förändring i krigshärjade områden, som Libyen och Syrien.
Digitaliseringens inverkan på fotografiet
Den bästa kameran är den kamera du har med dig
Tim Page är mycket oroad över digitaliseringen av mediebranschen och hur det påverkar det enskilda fotografiets egenvärde.
- Jag är oroad över att hela fotografihistorien och det fotografiska minnet försvinner ut i cyberrymden som ettor och nollor. Ett negativ överlever däremot allt. Därför fotar jag alltid med film och tror inte på att smarttelefonen kommer att ersätta det traditionella fotograferandet. Det räcker inte med att kunna klämma in avtryckaren för att bli fotograf.
Niklas Meltio som representerar en helt annan generations fotograf har en annan syn på saken.
- Dagens fotografier är bättre än någonsin, eftersom det visuella är så starkt närvarande i vår kultur. Det är klart att det finns fler dåliga foton är någonsin, men det finns också fler bra foton än förut. Vad du väljer att fota med är ändå en bisak. Den bästa kameran är den kamera du har med dig.
Enligt Niklas Meltio håller vi på att lämna den första digitala revolutionen bakom oss. Det här betyder att den enorma kvantitet som präglat digitaliseringen av bildjournalistiken (med Al Jazeeras skakiga mobilklipp som typexempel) får ge vika för en mera kvalitativ och påkostad bildjournalistik.
Han får medhåll av Jesper Vuori, som är visuell chef och creative director för A-lehdet. Han ser positivt på framtiden och påpekar hur viktigt det är att göra en distinktion mellan tekniken och berättandet.
- Jag tror inte på att den visuella kulturen har förfallit, tvärtom. De goda bilderna kommer tillbaks, trots att det också publiceras mycket dåligt i dag. Det viktigaste är ändå alltid berättelsen i sig, säger Vuori.
Vem betalar för bra bilder?
Det är egentligen inte längre så stor skillnad på en fotograf och en tandkrämsförsäljare
Frågan är vem som är redo att betala för bildjournalistik av hög kvalitet när tidningshusen inte längre publicerar lika mycket stora bildreportage, samtidigt som möjligheterna att publicera själv har blivit betydligt bättre. Tim Page lyfter uppgivet händerna åt hela "twitterface"-kulturen. Enligt Niklas Meltio handlar det ändå bara om att ta saker i sina egna händer.
- Bra bilder säljer fortfarande bra. Det gäller bara att som freelancer själv vara aktiv och inte sitta hemma och vänta på ett telefonsamtal från redaktionen. Jag gör mina bildreportage på eget initiativ; åker iväg, planerar, betalar och säljer allt själv utan att sändas ut av någon. Egentligen är det inte så stor skillnad på mig och en tandkrämsförsäljare. I båda fallen handlar det om att kunna sälja sin produkt bättre än sina konkurrenter och leverera något som köparen är nöjd med och redo att köpa igen. Därför bär jag som fotojournalist ansvar för min egen trovärdighet.
Bra innehåll är alltid bra business
För mediebusinessen går det dåligt, men för journalistiken går det bra!
Niklas Meltio håller med om att det har blivit betydligt svårare att livnära sig som fotojournalist, men inte omöjligt. Det handlar bara om att ha rätt inställning och tillräckligt med arbetsmoral, vilket alla enligt honom inte har. Han tycker också det är missvisande att tala om att själva journalistiken är i kris.
- Det är stor skillnad på journalistik och mediebusiness. För mediebusinessen går det dåligt, men journalistiken mår bra!
Jesper Vuori ser stora möjligheter i att förbättra samarbetet mellan företagsvärlden och seriös bildjournalistik.
- Företagen kan bekosta god objektiv journalistik och hjälpa ta tillvara allt det kunnande som finns i dag. Innehåll är en bra businessmodell i sig, men man måste våga investera i nya lösningar.
Vem definierar god kvalitet i framtiden?
Samtidigt är det viktigt att minnas att definitionen på god journalistik inte är ristad i sten. Det här påpekar Kaarle Hurtig, mångsysslare inom mediebranschen.
- Unga konsumerar medier på ett helt nytt sätt och kräver kanske i framtiden helt andra saker av journalistiken än vad vi gör i dag.
Tim Page skakar trött på huvudet och konstaterar att han känner sig som en dinosaurie i hela den här diskussionen.