Den europeiska planeringsterminens cykel börjar i november, då kommissionen lägger fram planeringsterminens höstpaket. Där fastställer kommissionen EU:s allmänna sociala och ekonomiska prioriteringar och ger medlemsländerna vägledning inför den kommande perioden.

Höstpaketet omfattar i regel följande: 

• Den årliga översikten över hållbar tillväxt, som fastställer EU:s allmänna prioriteringar vad gäller den ekonomiska politiken, sysselsättningspolitiken och socialpolitiken för de kommande 12–18 månaderna.
• Yttrandena om euroländernas utkast till budgetplaner, dvs. kommissionens utvärdering av hur ländernas budgetförslag för det kommande året överensstämmer med EU:s ekonomiska och finanspolitiska regler. Utvärderingen innehåller ett övergripande meddelande.
• Ett förslag till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet med individuellt anpassade råd till euroländerna i frågor som påverkar euroområdet som helhet.
• En rapport om förvarningsmekanismen som syftar till att upptäcka, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser som påverkar medlemsländernas ekonomier, Ekonomiska och monetära unionen eller EU som helhet.
• Rapporter om avslutade program som bedömer återbetalningsförmågan hos medlemsländer som har omfattats av ekonomiska stödprogram.
• Ett förslag till en gemensam sysselsättningsrapport som beskriver viktig utveckling på sysselsättningsområdet och det sociala området inom EU och medlemsländernas politiska åtgärder.

Höstpaketet 

Höstpaketsdokumenten skickas till Europaparlamentet och rådet.

Under januari–februari diskuterar och antar rådet slutsatser om den årliga översikten över hållbar tillväxt och rapporten om förvarningsmekanismen. Rådet godkänner också, eventuellt med ändringar, utkastet till rådets rekommendation för euroområdet. Rekommendationen läggs därefter fram för Europeiska rådet.

I mars antar rådet den gemensamma sysselsättningsrapporten tillsammans med slutsatser. Europeiska rådet godkänner rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet. På grundval av detta utfärdar EU:s ledare gemensam vägledning för de medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som ska lämnas in i april. Kommissionen erbjuder dessutom finanspolitisk vägledning inför arbetet med dessa nationella planer.

Även Europaparlamentet diskuterar den årliga översikten över hållbar tillväxt och har möjlighet att offentliggöra ett initiativbetänkande.

I slutet av april lämnar medlemsländerna in sina medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer eller årliga lägesrapporter till kommissionen för utvärdering. I de här dokumenten lägger länderna upp en flerårig nettoutgiftsbana som ska minska den nationella skulden eller hålla den kvar på sunda nivåer. I strukturplanerna finns även en utförlig beskrivning av de reformer och offentliga investeringar som länderna planerar att genomföra för att öka hållbarheten och tillväxten och hantera centrala utmaningar som konstaterats inom den europeiska planeringsterminen.

Från och med 2024 har de medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna ersatt de tidigare nationella reformprogrammen och stabilitets- eller konvergensprogrammen i översynen av den ekonomiska styrningen. Planerna omfattar en period på minst fyra år, beroende på valperiodens längd i det berörda landet.

Under arbetet med planerna eller lägesrapporterna förväntas medlemsländerna ta hänsyn till den vägledning som utfärdats genom de landsspecifika rekommendationerna (juni–juli), rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet och andra finanspolitiska riktlinjer från kommissionen (juni–mars).

Kommissionen lägger fram den europeiska planeringsterminens vårpaket, som ger medlemsländerna ekonomisk och finanspolitisk vägledning efter bedömningen av deras medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan eller årliga lägesrapport.

Vårpaketet omfattar i regel följande:

• Ett meddelande med en sammanfattning av de viktigaste inslagen i paketet.
• Landsrapporter för alla medlemsländer med en bedömning av den ekonomiska och sociala situationen.
• Landsspecifika rekommendationer för alla medlemsländer med vägledning om hur man bör hantera nya och befintliga utmaningar och förverkliga viktiga politiska mål.
• Rapporter om avslutade program som bedömer återbetalningsförmågan hos medlemsländer som har omfattats av ekonomiska stödprogram.
• Ett förslag med riktlinjer för sysselsättningsriktlinjerna som innehåller gemensamma prioriteringar för ländernas sysselsättningspolitik.

Vårpaketet

I juni diskuterar rådet förslagen till landsspecifika rekommendationer och enas om en slutlig version. Under dessa diskussioner kan medlemsländerna lämna kommentarer om sina medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer. Efter Europeiska rådets godkännande antar rådet officiellt rekommendationerna i juli.

Landsspecifika rekommendationer

Medlemsländerna uppmanas att följa de landsspecifika rekommendationerna och ta hänsyn till dem i sina reformplaner, offentliga investeringsplaner och statsbudgetar för det kommande året. Euroländerna överlämnar sina budgetförslag till kommissionen i mitten av oktober, före nästa höstpaket. Kommissionen bedömer planerna utifrån stabilitets- och tillväxtpaktens krav, den överenskomna nettoutgiftsbanan och de landsspecifika rekommendationerna.

I slutet av året fastställer medlemsländerna sina slutliga statsbudgetar med hänsyn till kommissionens yttranden om utkasten till budgetplaner i det nya höstpaketet.

Detta markerar slutet på den europeiska planeringsterminen och en ny cykel inleds.

Genomförande av rekommendationerna i planeringsterminen